Riksföreningen Sverigekontakt grundades 1908 för att fungera som en länk mellan Sverige och utvandrade svenskar, för att dessa skulle ha hjälp med att hålla kvar sitt svenska språk och sin svenska kultur. Utvandringen gick till många länder men helt dominerande var USA. Det var en lockande arbetsmarknad för fattiga svenskar. 1,2 miljoner män och kvinnor, dvs. 20 % av Sveriges befolkning för 100 år sedan, reste ut. Föreningen har skickat tidningar och böcker till olika platser i världen efter önskemål, och utvandrade besökare har kommit till kansliet i Göteborg för att hälsa på och prata om sina erfarenheter.
Den svenska emigrationen var det främsta skälet till att Riksföreningen Sverigekontakt grundades och kontakten med emigranter är fortfarande en del av verksamheten. Intresset för emigrationen ledde efterhand till ett forskningsprojekt kallat Göteborgs-Emigranten.
Göteborgs-Emigranten är ett samarbetsprojekt mellan Landsarkivet i Göteborg (arkivmyndighet och -depå för Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län), Historiska institutionen vid Göteborgs universitet, Göteborgs kommun (Göteborgs Stadsmuseum) och Sverigekontakt.
 Ett utvandrarefartyg |
 Utvandrare på väg till Göteborg |
 En skomakare |
 Skyltar på svenskgator i Chicago |
Projektets mål är att dokumentera och beskriva Göteborgs emigrations- och immigrationshistoria genom registrering av emigranter och immigranter, insamling av emigrantminnen samt intervjuer med Göteborgsemigranter m.m.
Projektet startades 1983 på Gunnel Bogärdes initiativ av Riksföreningen Sverigekontakt och Landsarkivet. Riksföreningen hade sedan 1908 drivit ett utlandssvenskt museum och till sitt arkiv samlat en rad dagböcker, brev och tryck rörande emigranter samt ägnat en stor del av sin verksamhet åt utlandssvenskarna. Landsarkivet i Göteborg och dess dåvarande landsarkivarie Gösta Lext lät redan 1959 påbörja personregistreringen av passagerarlistorna och alltsedan dess har Landsarkivet gjort stora insatser för emigrantforskningen.
Lokalföreningen i Göteborg driver också arkivarbete med gamla fotografier av emigrerade svenskar samt svenska byggnader och andra miljöer utomlands, samt intervjuar samtida återvändande svenskar om deras levnadshistoria och erfarenheter.